Morden i Midsumer, eller tänk på vad du säger inte vad du menar

Nöjespanelen i dagens Godmorgon Sverige tog upp händelsen att mannen bakom Morden i Midsomer, Brian True-May, tydligen hade uttalat sig klumpigt rörande seriens demografiska profil och till följd av detta blivit suspenderad (alternativt kickad) från serien av ledningen på produktionsbolaget ITV.

Det fruktansvärda han sagt är att [han har insett att] mycket av framgången för serien beror på att det visar en slags förlegad (möjligen idylliserad) bild av landsbyggden där man botaniserar bland vit medel- och överklass och inte blandade in "etniska minoriteter". Han fortsatte att säga att eftersom serien för närvarande säljs till över tvåhundra tv-bolag över hela världen såg han inte någon anledning att förändra detta koncept.

Han har därefter beskyllts för att vara rasist, vilket kanske inte så märkligt i en tid då människor verkar bli mer lättkränkt för varje år som går. Här i Sverige har till exempel Linda Bengtzing och Eric Saade i veckan anklagats för att ha mans- respektive kvinnofientliga textrader i sina schlagerbidrag för att de sjunger om sin favoritkonfiguration på partner. [I underbara "Mitt liv som polis (The Thin Blue Line) säger kommissarie Fowler (Rowain Atkinson) vid ett tillfälle att vissa kvinnor betraktar ett telefonsamtal från en man i samband med en tupplur som våldtäkt. Snart är vi där.]

Är man rasist om man säger att programmet fungerar bättre om man håller sig till engelsk medel- och överklass? Jag tycker inte det, och jag anar att den påstådda rasismen är härledd ur det faktum att väldigt få invandrartäta områden uppvisar överklass. Det är guilt by association. Man anklagar May för att associera etniska minoriteter med problem, och det är möjligt att det är så. Men ilskan verkar i så fall vara felriktad. Man kanske inte ska skälla på MiM för att de inte har asiater, svarta eller araber med i serien, utan att så många andra serier bara visar problemen med dessa grupper.

Detta är fiktion och även om MiM verkar utspela sig i nutid är det nära besläktat med gamla Agatha Christie-eran. En svunnen tid, då allt var mycket enklare (även om folk mördas till höger och vänster). Man kan vara nostalgisk eller ej, men är det rasistisk? Jag är kanske också rasist som ibland drömmer mig tillbaka till min barndom då samhället verkade vara mer homogent. Då menar jag inte vit arbetar- och medelklass, utan att det kändes som ett jämlikare samhälle där storleken på plånboken inte hade så stor betydelse, och där indelningen i Solsidan och övriga inte var så uttalad idag.

Ett antal asiater och svarta har (föga överraskande) meddelat att de minsann bor på landsbyggden, till och med i det område där MiM spelas in. Men May har ju inte hävdat att det inte bor asiater på landet, bara att de inte förekommer i MiM. Jag tror för övrigt att May pratar om "by" som ett koncept snarare än verklighet. Det är svårt att tro att han inte skulle vara medveten om att det bor människor med invandrarbakgrund i de engelska landsortskommunerna. Det är även intressant att ITV inte har haft något emot denna ensidiga kulturella företeelse förrän nu när producenten vågat öppna locket och släppa ut en politiskt inkorrekt tanke.

Tillbaka till soffan. Det jag förvånas över är panelens samstämighet i fördömandet. Men man grymtade inte över avsaknade av invandrare och arbetarklass utan att May, som Hanna Fahl uttryckte det, var så jävla dum att han sa det högt. Med andra ord är det helt OK att hysa rasistiska åsikter (om man nu anser att May var rasist vilket jag inte tycker), bara man är PK och gömmer dem. Jag tycker nästan att det är värre att folk friserar sina åsikter än att de har "skumma" åsikter. För om folk är ärliga med sina åsikter kan man (om man så vill) diskutera med dem och kanske få dem att ändra sig.

Sveriges svar på Piff och Puff (Filip och Fredrik) tycker att vi ska bojkotta Morden i Midsumer, jag tycker att vi ska bojkotta Filip och Fredrik.