"Håll tyst när jag intervjuar dig!", sa Stina

Såg ikapp några tv-program jag spelade in över helgen och fastnade för Stina (Dabrowski) Lundbergs nya pratshow Stina! Inte så mycket av intresse som av oförmåga att lyfta handen och trycka på fjärren för att se eller annat mer sevärt program. Jag var paralyserad, som ett rådjur i skenet från lyktorna på en annalkande långtradare. Hur kan denna erfarna intervjuare låna sig till något så bedrövligt.

Det är som om SVT Nöje är oförmögna att komma på ett fungerande koncept. Jag ryser vid blotta tanken på Bingo Royal. Här i Stina! verkar det som om man prickat av på en lista vad som kan attrahera olika målgrupper och så har man slängt in det. Hälften ungdom, hälften tjejer, hälften pojkar, hälften mogna kvinnor, hälften äldre män. "Det blir väldigt många hälfter det", som Tage skulle ha sagt. "Man får ha en stor skål", hade herr Lindeman svarat.

Att man velat rikta sig till en i det närmaste odefinierbar målgrupp leder till det första av två grundläggande problem, nämligen att det var alldeles för många gäster för att de skulle få tillräckligt med tid för annat än korta menlösa svar. Grundläggande problem nummer två var att Stina avbröt ofta, och det skapade irritation hos mig som tittare och stämningen (något som varit Stinas adelsmärke) uteblev. Hon var, håll i er nu, bara marginellt bättre än Marianne Rundström i SVT:s morgonsoffa. Och det är "med utmärkt beröm underkänd" i min värld.

Jag hoppas att Stina var nervös, första programmet på ett tag och publik kan säkert påverka, för det betyder att hon inte har tappat greppet vilket i sin tur kan leda till att programmen som kommer blir bättre. Och om SVT tar lärdom och ändrar formatat så att det blir lite intimare och färre att intervjua kan det förhoppningsvis bli riktigt bra. I annat fall kommer de inte att ha kvar några tittare efter nästa program.