lördag, juli 07, 2007

Oklart rättsläge

CSI är tydligen en av de populäraste serierna alla kategorier, de olika permutationerna ligger högt på tittartoppen. Även om jag inte följer serierna slaviskt ser jag gärna CSI och CSI New York. CSI Miami gillar jag inte eftersom David Caruso är en sådan posör att det blir plågsamt. Men överlag känns det som om CSI ger en förhållandevis rimlig bild av rättsläkare (lite upphottad men ändå).

Det kan man däremot inte säga om Jordan (Crossing Jordan) som tillsammans med Bones är den kanske mest osannolika serien om rättsläkare. Man skulle kunna sammanfatta de två donnorna med orden "domare, jury och bödel". Det är helt uteslutet att en rättsläkare skulle bete sig som Jordan/Bones, det vill säga söka upp misstänkta och förhöra dem, leka detektiv och annat som rimligtvis görs av poliser.

Inte heller tror jag att rättsläkare rollspelar sig fram till den skyldige. I seriens tidigare avsnitt är det nämligen precis så som Jordan och hennes far går till väga. De "känner in" offer och gärningsmän och kommer fram till rätt svar. Om något så känns detta som exakta motsatsen till hur rättsläkare och labb går till väga. Istället för hårda påtagliga bevis (DNA/fingeravtryck/krutstänk etc) så använder Jordan sin (kvinnliga) intuition.

Det går dessutom stick i stäv med hur Jordan beter sig i övrigt. För precis som Bones framstår hon som omogen (mer eller mindre socialt handikappad) och klarar sig sällan en hel dag utan att ha råkat i konflikt med någon eftersom hon inte kan tyda de sociala koderna. I lösandet av de olika mordfallen uppvisar hon en psykologisk insikt i offer och förövare som helt enkelt inte är trovärdig om man ser till hennes rollfigur i övrigt. Sedan hjälper det inte till att Jill Hennesey är en medioker skådis, vars repertoar för att visa känslor begränsas till att snörpa på munnen.

Etiketter: , ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida