Sunt förnuft

Jag lyckades pricka in reprisen av Uppdrag granskning och fick höra hela berättelsen om Alexandrina, hon som köpt en bil på auktion och sedan blivit stämd av säljaren. Hela händelseförloppet strider mot allt vad sunt förnuft heter, men tyvärr är det väl som min lärare i juridik en gång sa: juridik har inget med sunt förnuft att göra.

2003 (fattar jag det som) gick Alexandrina på auktion, där hon och hennes make ropade in en BMW 518i -96 för 44000 kronor. Hon betalade auktionsförrättaren och fick bilen. Auktionsförrättaren visade sig vara en bedragare och förmedlade aldrig pengarna till säljaren (för detta och fler fall av bedrägeri avtjänade han 18 månader i fängelse).

När säljaren inte fick sina pengar tog han det [i mina ögon] rätt märkliga beslutet att stämma köparen! Istället för att agera mot sitt ombud lade han fram den bisarra hypotesen att Alexandrina borde ha insett att bilen var för billig! (Säljaren hade kommit överens med auktionsförrättaren att inget köp skulle genomföras om högsta bud var lägre än 80 000. Detta var en grov övervärdering, jämförbara bilar hamnar runt 40 papp enligt flera experter). Men inte nog med att säljaren kom på denna stolliga idé, Tingsrätten tyckte också att var helt OK att stämma en oskyldig part.

Vad är Tingsrätten för hobbyorganisation egentligen? Jag kan inte de exakta reglerna för att inleda en tvist, men den känns som om rätten borde ha nekat att ta upp fallet eftersom det är orimligt att säljaren stämmer någon annan än auktionsförrättaren. Men inte nog med att de tog upp en högst diskutabel tvist, de tyckte att det var rätt och riktigt att hålla mellanhanden och säljaren skadeslös medan Alexandrina fick lämna tillbaka bilen och dessutom betala rättegångskostnaderna. Underbart!

Det som jag inte riktigt begriper heller är domstolens resonemang. För medan Alexandrina inte får åberopa sunt förnuft drar dessa lekmän (?) själv den remarkabla slutsatsen att hon fått bilen för billigt. Och de gör det baserat enbart på säljarens utsaga. Men Alexandrina hade inget ombud och hon hade inga expertutlåtanden, det var hennes stora misstag. Och som lök på laxen kan hon inte gå vidare till högre instans och där lämna in ytterligare information.

Det är den slutliga idiotin i denna tvist. För medan man i exempelvis brottsmål kan överklaga en dom genom att lämna in tidigare okänd information så finns inte denna möjlighet i en tvist. Jag måste kolla om detta verkligen stämmer. Och med det resonemanget så beviljas Alexandrina inte prövning i högre rätt, för inget nytt har ju/kan ju tillföras. Man undrar hur det står till med rättsstaten Sverige!