Stefan Edberg

TV Sport visar programmet "Stefan Edberg och Wimbledon". Jag kom in mitt i programmet, under 1989 års final. Edberg hade vunnit året innan (och tillsammans med Mats Wilander fullbordat en småländsk Grand Slam) men i denna final var han mer eller mindre chanslös mot "Boom Boom" Becker. Bättre reslutat blev det året efter då de möttes i finalen för tredje gången på lika många år. Edberg spelade drömtennis och vann de två första seten med 6-2 innan Becker slog tillbaka med två gånger 6-3. I femte set hamnade Edberg i underläge 1-3 innan han äntligen fick ordning på sitt spel igen och bröt Beckers serve blankt.

Marginalerna var på Edbergs sida de sista gemen. Becker missade bland annat en given smash, medan Edberg något senare prickade in en lobb med den gruvligaste topspinn man sett. Till sist vann Edberg det femte setet med 6-4. Jag minns att jag såg matchen på TV, och att jag var tvungen att åka tillbaka med en hyrvideo mitt i sista setet. Jag cyklade som en galning och hann hem till slutbollarna.

När jag ser utdrag ur matchen så här nästan tjugo år senare slås jag av två saker. För det första att grästennisen var oerhört mycket mer underhållande än dagens variant där (baslinje)spelare förvandlar området bakom baslinjen till en potatisåker samtidigt som de slår så hårt de kan. På den tiden utnyttjades en större del av banan vilket gjorde att centercourten även under finaldagen såg rätt hyfsad ut.

För det andra observerade jag, och mindes, hur designen på Edbergs matchtröjor "utvecklades" under årens lopp. Det som hade börjat som ett litet mönster uppe vid axeln/bröstkorgen spred sig med åren likt ett virus, eller kanske mögel, till att slutligen täcka nästan hela tröjan. Och det såg för jäkla billigt ut! Fast vem bryr sig om sådant när grabben vinner Wimbledon:)