Det var en gång
Dagens Stopptid (ett inslag i Sportspegeln) var alldeles underbart. Det handlade om 1924 års vasalopp (det tredje i ordning) och visade skidåkning när det forfarande var skidåkning. När åkarna hade matsäck bestående av pannkakor och kaffethermosar med sig och den grövsta formen av dopingen var en grogg eller lite snus. Vinnaren, John Lindgren, kom från Lycksele men tävlade för Umeå. Han hade skidat till tågstationen, klivit av tåget i Mora och åkt de nio milen upp till Sälen för att sedan åka hela vägen tillbaka!
119 åkare deltog, det var -15 och stavarna hade trugor stora som dasslock. Hur ambitiöst är inte det när man betänker dagens bortskämda stjärnor som har all tänkbar markservice. De här åkarna hade inte ens riktigt spår hela vägen, utan spårade hej vilt över hedarna. Ett slags skogens parkour, där åkarna brände iväg mellan tallarna om de såg en lucka.
119 åkare deltog, det var -15 och stavarna hade trugor stora som dasslock. Hur ambitiöst är inte det när man betänker dagens bortskämda stjärnor som har all tänkbar markservice. De här åkarna hade inte ens riktigt spår hela vägen, utan spårade hej vilt över hedarna. Ett slags skogens parkour, där åkarna brände iväg mellan tallarna om de såg en lucka.

0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida