Den kvinnliga överlägsenheten

Det går en tv-serie på 4:an som jag normalt inte tittar på. Den heter The Doctors, och består vad jag kan förstå av en panel med läkare som svarar på publikens och tittarnas frågor. Idag var temat manligt och kvinnligt. För att göra det extra roligt hade man delat in publiken så att män och kvinnor satt i varsina halvor av studion.

Naturligtvis dök frågan om så kallad simultankapacitet upp. För att få ett svar valde man att göra ett test med hjälp av en barnfamilj. Testet bestod (som vanligt) av ett antal hushållsgöromål. Man skulle koka morötter, förbereda och baka en plåt med kakor samt vika tvätt.

Först ut var mamman. Det var inga problem givetvis, hon fixade det hela på cirka tio minuter. [Hon tog för övrigt hjälp av barnen, vilket kontrollanten tyckte var ett utmärkt exempel på simultankapacitet. Jag anser att det är ett bra exempel på delegation, vilket är något helt annat. Men OK då...]

Sedan var det pappans tur. Överraskar det någon att han misslyckades? Jag kan ärligt säga att tiden det tagit mig att göra testet hade berott på hur lång tid morötterna behövde koka. Sätta på ugnen, sätta på en kastrull vatten, hälla i de redan skalade morötterna, plutta ut färdig kakdeg på en plåt, vika tvätten medan morötterna kokade upp och kakorna gräddades är ingen svår uppgift om man är van. Men en genomsnittlig amerikansk (arbetande) pappa är inte van, så redan från början slösade han en massa tid att överhuvudtaget hitta redskap och slå på ugnen. Han "förlorade" självklart.

Efter inslaget jublade kvinnorna medan männen av naturliga skäl var mer dämpade. En av de manliga experterna opponerade sig (försiktigt) mot urvalet av uppgifter, och pekade på att det var typiskt kvinnliga göromål. Han föreslog ett antal typiskt manliga göromål och möttes av burop (!) från den kvinnliga publiken. Den kvinnliga kirurgen avbröt honom och sa ganska surt att hon minsann kan göra massor av de manliga saker han listade. Hon visar därmed att även en välutbildad kvinna helt kan missa poängen.

För det är inte frågan om vad hon eller hennes läkarkollega, eller pappan i familjen kan eller inte kan. Om man på ett något så när vetenskapligt sätt vill testa en förmåga måste testet givetvis göras neutralt och man måste utesluta alla andra faktorer (såsom vana eller medhjälpare). Annars blir testet meningslöst.

Att det överhuvudtaget ens diskuteras simultankapacitet och mäns eventuella brist på sådan är (om man bortser från vulgärfeministernas agenda) något av en gåta. Det finns hur många exempel som helst på män som har extrem simultankapacitet. Två tydliga och enkla exempel är chefskockar och piloter.

Som om inte det första sneda testet räckte hade man en tävling där männen dömdes bort. Varje lag fick två frågor [kvinnorna svarade på hur ofta män tänker på sex (57sek), och vad läkaren testar när han ber en man att vrida på huvudet och hosta (bråck) medan männen skulle svara på när kvinnan står på sexuell topp och hur långt klitoris är] Männen diskuterade sexuella toppen och svarade till sist 30-33 år (vilket var rätt), men då man på vägen även nämnt alternativet 40-45 så betraktades plötsligt detta som angivet svar.