Gasol till folket, eller fredsprojektet EU sätter ner klumpfoten

EU har bestämt att den obligatoriska kontrollen av gasoltankar för exempelvis husbilar och husvagnar som svensk lagstiftning kräver är ett handelshinder och därför måste upphöra.

Sverige förhandlade sig till ett femtonårigt undantag 1994 i avvaktan på att EU, som man formulerade sig gentemot oss svenskar, skulle "komma ikapp". Och precis som i stort sett alla andra fall av undantag man (Dinkelspiel och de andra förhandlarna) arbetade fram visar det sig att det inte egentligen är en fråga om att EU ska utvecklas till vår nivå utan att våra förhandlare skulle få möjlighet att visa vad duktiga de varit vid förhandlingsbordet. [Själv tycker jag att det är något av en prestation att komma hem med ett resultat så uselt att man betraktade det som en seger att vi får behålla vårt snus, men det är en annan fråga.]

Det är intressant på sätt och vis att en organisation som utan skammens rodnad på "kinderna" kan hålla på och tjafsa om vad choklad är i 30 år utan vidare kan förbjuda ett föregångsland på säkerhetsområdet en så självklar sak som att godkänna en teknisk installation som potentiellt kan döda människor. Inte bara den som äger husvagnen utan övriga allmänheten som råkar befinna sig i närheten om/när det går helvete.

Man säger från de svenska myndigheterna sida att man hoppas att de som har husvagn tar större ansvar. Tack för kaffet, säger jag. Om det finns något vi vet är det att många av oss generellt sett är lite lata, lite okunniga och snåla, och att en from förhoppning om ansvarstagande antagligen inte smäller lika högt som ett fungerande regelverk.

Men vad ska de säga när EU är villiga att spela poker med människoliv för att en tillverkare i ett land som ännu inte uppfunnit säkra produkter ska få det lite lättare (?) att sälja sin sina varor i Sverige. För det är tyvärr så att man alltid (utom när det gäller mat tydligen) utgår från lägsta gemensamma standard. Eller hur ska man annars tolka gläfset om handelshinder? Om produkterna håller tillräcklig standard blir de väl godkända kan man misstänka.

Frågan jag ställer mig är om vi kan skicka räkningen till Bryssel nästa gång en privatimporterad husvagn byggd för spanskt klimat exploderar under fjällsemestern i Sälen för att de CE-märkta slangarna inte tål minusgrader?