Man Stroke Woman, Mia och Klara på utrikiska

Idag råkade jag ut för "Mia och Klaras" utländska äldre syskon. Komediserien (som visas på TV4 Komedi) heter "Man Stroke Woman" och precis som sin svenska motsvarighet verkar den gå ut på att öka frustrationsnivån hos tittaren tills man är beredd att kasta ut tv:n genom närmaste fönster. Och sedan hoppa efter.

Jag undrar om det var från den här serien Mia Skäringer och Klara Zimmergren snodde programformatet till sitt eget fanskap till tv-serie. Ansatsen är nämligen skrämmande lika; ett antal utdragna sketcher klipps och varvas, där känslan är att de pågår i evighet utan att man "knyter ihop säcken". [Det hela påminner mig om en anekdot där två kompositörer är oense om något. Innan de går och lägger sig på varsitt håll spelar den ene av dem en skala på pianot, men utelämnar den sista tonen. Den andre ligger sedan och vrider sig i sängen och kan inte somna. Han måste till slut tassa ner till pianot och slå ner den sista tonen så att skalan blir fullständig. Mia och Klaras sketcher är sådana, de når 90% av skämtet men berättar aldrig slutet.] Fokus ligger på idioter som terroriserar sin omgivning utan att omgivningen reagerar. Man Stroke Woman visades första gången 2005, två år innan första inkarnationen av M&K träffade oss som en hackyxa i synnerven. Hmmm... I'm convinced!

Exempel ur dagens avsnitt:

En man har blivit far och behandlar sina suparkompisar som sin nyfödda bebis, han snyter dem, trollar bort chips och försöker sudda ut deras sura miner. Mina ryckningar i fjärrkontrollsfingret och ögonvrån kommer sig av att kompisarna låter honom hållas trots att de befinner sig på puben. Det finns ingen punchline, sketchen slutar med att pappan sniffar röven på en av kompisarna efter tecken på "poo poo".

En annan sketch handlar om en kvinna som upprepade gånger besöker en kosmetikaavdelning och beklagar sig över att hon ser tio år äldre ut (eftersom det gått 10 år) trots att hon använder en hudkräm. Hade det varit på riktigt hade kvinnan betraktats som svårt efterbliven, nu förklarar kvinnan bakom disken istället långsamt och TYDLIGT hur livet fungerar. Tre gånger upprepas konversationen tills jag önskar att jag kunde göra en inverterad The Ring (otäck) tv-scen och krypa genom tv-skärmen för att strypa kunden.

Det närmaste jag kommer upplevelsen av panikångest som uppstår när jag exponeras för denna humor är klaustrofobi. Väggarna kryper närmare och det känns som om man inte får luft. Till slut är man beredd att göra vad som helst, till och med se ett avsnitt av Sommar med Ernst. Ni som läst mina inlägg om Ernst inser nu att nästa steg är att klösa ögonen ur sig och hälla kvicksilver i öronen.