Så ska det låta, eller "The Alcazar Show"

"På spåret" tuffade ut ur rutan i och med förra veckans final och lämnade plats åt en annan av SVT:s verkliga tungviktare inom nöjessegmentet, "Så ska det låta". Det spekuleras om Idol, som går in i finalomgången tydligen, därmed ska vinna kampen om tv-tittarna på fredagkvällar. Det vet jag inget om eftersom jag inte tittar på Idol, men om Ssdl kan jag säga att mitt intresse falnat de senaste säsongerna.

Det har inte med programkonceptet, med Settman eller lagledarna att göra så mycket som med det faktum att det alltmer sällan medverkar artister jag gillar. Jag brukar ge programmet fem minuter, om jag tycker att det verkar bli ett bra avsnitt sitter jag kvar, i annat fall byter jag kanal eller gör något annat.

Det är dock inte bara bristen på, i mitt tycke, intressanta och underhållande artister som är problemet. Kanske är det ett resultat av att allt fler mindre kända/nya/bortglömda artister deltar, men jag tycker att alldeles för många gör alldeles för mycket av sin medverkan. Man kan likna dem med birollsinnehavare, eller halvstatister, i filmer som totalt spelar över i ansträngning att göra sina futtiga sekunder i bild minnesvärda.

Det bor för mycket ordningsman i mig för att jag ska ta alla utflykter ut på golvet till hjärtat, det blir för mycket "se mig, se MIG!" Kvällens deltagare Alcazar är helt hopplösa på detta område. Att ett lag någon gång ibland blir så uppspelta att de bara måste upp på benen är kul, men Alcazar-människorna ska ut och stuffa varje gång de får frågan. För mig är detta för mycket, och det framstår dessutom som känslomässigt oärligt. Det är fejkad extas, och då får det vara för min del.

Morden i Midsumer, eller tänk på vad du säger inte vad du menar

Nöjespanelen i dagens Godmorgon Sverige tog upp händelsen att mannen bakom Morden i Midsomer, Brian True-May, tydligen hade uttalat sig klumpigt rörande seriens demografiska profil och till följd av detta blivit suspenderad (alternativt kickad) från serien av ledningen på produktionsbolaget ITV.

Det fruktansvärda han sagt är att [han har insett att] mycket av framgången för serien beror på att det visar en slags förlegad (möjligen idylliserad) bild av landsbyggden där man botaniserar bland vit medel- och överklass och inte blandade in "etniska minoriteter". Han fortsatte att säga att eftersom serien för närvarande säljs till över tvåhundra tv-bolag över hela världen såg han inte någon anledning att förändra detta koncept.

Han har därefter beskyllts för att vara rasist, vilket kanske inte så märkligt i en tid då människor verkar bli mer lättkränkt för varje år som går. Här i Sverige har till exempel Linda Bengtzing och Eric Saade i veckan anklagats för att ha mans- respektive kvinnofientliga textrader i sina schlagerbidrag för att de sjunger om sin favoritkonfiguration på partner. [I underbara "Mitt liv som polis (The Thin Blue Line) säger kommissarie Fowler (Rowain Atkinson) vid ett tillfälle att vissa kvinnor betraktar ett telefonsamtal från en man i samband med en tupplur som våldtäkt. Snart är vi där.]

Är man rasist om man säger att programmet fungerar bättre om man håller sig till engelsk medel- och överklass? Jag tycker inte det, och jag anar att den påstådda rasismen är härledd ur det faktum att väldigt få invandrartäta områden uppvisar överklass. Det är guilt by association. Man anklagar May för att associera etniska minoriteter med problem, och det är möjligt att det är så. Men ilskan verkar i så fall vara felriktad. Man kanske inte ska skälla på MiM för att de inte har asiater, svarta eller araber med i serien, utan att så många andra serier bara visar problemen med dessa grupper.

Detta är fiktion och även om MiM verkar utspela sig i nutid är det nära besläktat med gamla Agatha Christie-eran. En svunnen tid, då allt var mycket enklare (även om folk mördas till höger och vänster). Man kan vara nostalgisk eller ej, men är det rasistisk? Jag är kanske också rasist som ibland drömmer mig tillbaka till min barndom då samhället verkade vara mer homogent. Då menar jag inte vit arbetar- och medelklass, utan att det kändes som ett jämlikare samhälle där storleken på plånboken inte hade så stor betydelse, och där indelningen i Solsidan och övriga inte var så uttalad idag.

Ett antal asiater och svarta har (föga överraskande) meddelat att de minsann bor på landsbyggden, till och med i det område där MiM spelas in. Men May har ju inte hävdat att det inte bor asiater på landet, bara att de inte förekommer i MiM. Jag tror för övrigt att May pratar om "by" som ett koncept snarare än verklighet. Det är svårt att tro att han inte skulle vara medveten om att det bor människor med invandrarbakgrund i de engelska landsortskommunerna. Det är även intressant att ITV inte har haft något emot denna ensidiga kulturella företeelse förrän nu när producenten vågat öppna locket och släppa ut en politiskt inkorrekt tanke.

Tillbaka till soffan. Det jag förvånas över är panelens samstämighet i fördömandet. Men man grymtade inte över avsaknade av invandrare och arbetarklass utan att May, som Hanna Fahl uttryckte det, var så jävla dum att han sa det högt. Med andra ord är det helt OK att hysa rasistiska åsikter (om man nu anser att May var rasist vilket jag inte tycker), bara man är PK och gömmer dem. Jag tycker nästan att det är värre att folk friserar sina åsikter än att de har "skumma" åsikter. För om folk är ärliga med sina åsikter kan man (om man så vill) diskutera med dem och kanske få dem att ändra sig.

Sveriges svar på Piff och Puff (Filip och Fredrik) tycker att vi ska bojkotta Morden i Midsumer, jag tycker att vi ska bojkotta Filip och Fredrik.

Lodjursjakt i Uppland, eller jägare som sitter på två pass

Håkan Tallroth från Jägarförbundet i Uppland är lite upprörd över att länet fått sig färre lodjur tilldelat i år jämfört med förra året. Han säger att skogarna översvämas av lodjur och att rådjuren tas ett efter ett. Jag kan inte låta bli att le lite åt detta.

Jag kan förstå Håkan, klart han vill knäppa både lodjur och rådjur, men att vara jägare är sannerligen att sitta på två stolar och hans sätt att formulera sig påminner lite om överbetalda direktörer som ska förklara varför de måste ha så hög lön. Jag har kanske fel men jag tror att Håkan är förbannad för att lodjuren tar hans och de andra jägarnas rådjur, men det kan han förstås inte säga rakt ut, precis som när jägare inte vågar säga att de gillar att döda djur utan istället påstår att det är naturupplevelsen som är det viktiga. Som utomstående undrar man varför de i så fall tar med sig bössor och inte picnic-korgar ut i skogen?

Min inställning är att så länge lodjur inte ger sig på människor är de inget problem. Låt naturen sköta fördelningen mellan rovdjur och bytesdjur, strunt samma om det blir färre djur åt jägarna. Att jaga är ingen mänsklig rättighet. Jägare framställer sig ofta som snälla hjälparbetare vars drivkraft är att se till att naturen fungerar, men om naturen fungerar ändå kan ju jägarna slappna av och exempelvis kika på Let's Dance istället. En "win-win"-situation tycker jag.

Sveriges sämsta

Jag fortsätter att bli irriterad på upplägget i Sveriges sämsta bilförare. De flesta övningarna är mer riggade än vad de behöver vara.

1) Köra medan man pratar i telefon. Jovisst, det finns många som talar i telefon medan de kör bil, men gör de avancerade övningar under tiden? Hur många kan fickparkera med en hand? Inte många skulle jag tro. De skulle dessutom inte bara småprata utan bland annat göra matematiska uträkningar. Detta är inte en normal trafiksituation vågar jag påstå, utan ett sätt att göra de inblandade sämre än de egentligen är. En av deltagarna lade till slut "på" vilket jag tycker är rätt:) Jag har bra simultankapacitet, men jag skulle aldrig prata i telefon medan jag kör bil.

2) Backa med husvagn. Att backa med släp är ingen enkel sak om man är ovan, och övningen såg verkligen inte enkel ut. Jag är inte säker på att jag hade klarat den, men framför allt skulle jag ha plockat undan en massa löst skräp runt uppställningsplatsen. Det finns cyklar, bord, grill mm. som agerar hinder och som man i en "skarp" situation säkert ställt åt sidan för att ge mer plats.

3) Göra service på bil. I en slags pit stop-övning ska de olika paren ta hand om en tävlingsbil som understyr (dåligt med luft i ett däck) och misständer på tredje cylindern (tändstift). Deltagarna tar sig an uppgiften med varierande resultat. Om det inte går tillräckligt snabbt börjar föraren att tuta, vilket naturligtvis är obehagligt för den som står med huvudet i motorutrymmet. Det är en handling som vore orimlig i verklga livet, en handling som är avsedd att stressa. Vilken rallyförare hade tutat åt sitt serviceteam (och överlevt)?

Vet inte vad jag hade gjort, men att sparka in dörren på hans jävla bil och trycka ner signalhornet i halsen på den jävla idioten ligger inte jättelångt bort faktiskt. Jag skulle dessutom ha sagt åt Budda att knipa käft så att inte även han får samma behandling. Han står och snackar om normalbegåvad, men jag tror att det finns en anledning till att Budda blev bilförare och inte "kärnfysiker". Hans skalle är inte den dyrbaraste ägodel han har, han verkar rätt korkad faktiskt.