När verkligheten krakelerar, eller någon missar bjälken i sitt eget öga

SVT:s kantboll Lotta Bouvin Sundberg slog till igen i dagens morgonsoffa. I ett SVT-program för dagen lett av en kvinna, med enbart kvinnliga medarbetare (nyhetsuppläsare, bokrecensent, sport, väder, ekonomi), fick hon nästan blodstörtning när Yokiko Duke gav exempel på ljudboksuppläsare som hon tycker har det där lilla extra.

Duke hade tagit med sig ett par extraböcker som tips inför semestertiderna och bilresor. En av böckerna var ljudboken Alice i Underlandet, som lästs in av Allan Edwall. Duke är lyrisk över hans inläsning och berättar hur vissa inläsare på ett nästan magiskt sätt förmår engagera utan att göra det till "radioteater".

"Bara män" utbrast Bouvin Sundberg när Duke på uppmaning nämnt sina absoluta favoritet och gjort misstaget att räkna upp Allan Edwall, Torsten Wahlund (Narnia) och Tomas Bolme (Tintin m.fl). Ja, Lotta. Bara män! Skulle det vara så fruktansvärt om Duke råkar tycka att några män gör de bästa inläsningarna?

Jag hade inte nämnt denna incident om det inte vore för att Bouvin Sundberg har för vana att protestera när hon anser att en företeelse är för (manligt) enkönad, men inte gör samma observation när situationen är det omvända. Hade Duke nämnt tre kvinnor hade Bouvin Sundberg inte sagt ett pip, eller möjligen fyllt i att kvinnor är "bäst". Jag tycker att det är jävligt irriterande att media så konsekvent kör med positiv särbehandling.

Vad gäller inläsningar skulle jag vilja lägga till Reine Brynolfsson som gjort en alldeles utmärkt inläsning av Stieg Larssons Millenium-trilogi. Köp eller låna den!

Kitteln kallar kastrullen svart

Wii-spelet Ultimate Band recenseras i SVT:s morgonprogram. Det är en slags Guitar Hero, som spelas med de rörelsekänsliga handkontrollerna. Säkert inte alldeles lätt att hantera efter bara två minuters instruktioner, vilket Lotta Bouvin Sundberg erfor. Hon fick inte in snitsen och missade därför de flesta tonerna. Extra mycket måste det ha svidit med tanke på att spelrecensenten förklarat att Ultimate Band är mer förlåtande än Guitar Hero.

Jag skulle ha accepterat att jag behövde mer träning för att fatta hur man skulle göra. Lotta begagnade sig av en annan taktik, hon skyllde sitt misslyckande på spelet och anklagade det för att vara omusikaliskt/orytmiskt. Lite väl genomskinligt eftersom recensenten prickade precis rätt utan problem. Har man dessutom sett Lottas misslyckande med de flesta spel hon provat tidigare ligger det mycket närmare till hands att hon faktiskt saknar rytmkänsla. Hon soppar nämligen till alla spelmoment som kräver tajming. Jag påminns om en god vän som anklagade en dansbandsorkester för att spela fel eftersom hon hela tiden kom ur takt:)