Dansk dynamit

Vilken match va? EM-kvalmatchen i fotboll mellan Sverige och Danmark, i Köpenhamn, blev en jobbig resa. Efter bländande spel av Sverige ledde vi med 3-0, men sedan började Danmark att knapra in och med en kvart kvar av matchen var det utjämnat. Sääätan! Men kanske kunde vi få en poäng med oss hem i alla fall, vackert så.

Då får danskarnas Paulsen kronspel och klipper till en svensk spelare i Danmarks straffområde. Huvuddomaren ser inte detta, men det gör linjemannen som rycker upp flaggan. Spelet blåses av och domarna konfererar. Resultatet blr rött kort och straff. Det fixar inte en dansk supporter som ger sig in på plan och lyckas fläta till domaren. Danska spelarna motar bort supportern men skadan är redan skedd.

Domaren avbryter matchen och samtliga aktörer lämnar planen. Medan det diskuteras låter vakterna ännu en dansk anhängare ta sig in på planen. Han snor bollen som ligger på straffpunkten vid danskarnas målbur, dribblar sig över hela planen och sparkar bollen i mål. Danska publiken jublar, men det var innan de satte glädjeyttringarna i halsen.

En stund senare dyker nämligen ett meddelande upp på anslagstavlan. Matchen bryts och Sverige tilldöms seger med 0-3. Jag tycker synd om det danska laget, de var verkligen värda en poäng efter sin fantastiska upphämtning. Samtidigt är jag glad över tre poäng till Sverige, som de borde ha kunnat säkra ändå med tanke på att de fick en straff i slutminuten. Men man vet ju aldrig vad som hade hänt.

Bien sur

Nyss hemkommen från en jobbresa till Stuttgart ägnar jag dagen åt en blandning av slappande och städa lägenheten. Håller på att gå igenom inspelningar på hårddisken och har samtidigt Öppna franska mästerskapen i tennis på i bakgrunden. Eller hade på i bakgrunden. Det går nästan inte att se matcherna eftersom en del i publiken envisas med att leka levande servlinjedetektorer.

För den som inte vet det kan jag berätta att turneringar på senare år utrustat många banor med sensorer som piper om en serv hamnar precis utanför serverutan (några centimeters intervall gissar jag). Detta är ett hjälpmedel för domare som kan ha svårt att avgöra om en boll träffade linjen eller ej.

Detta ljud finns det virrpannor som imiterar, i princip så fort det blir tyst mellan två bollar. Då hör man någon, gissningsvis 14-15 år gammal fransk snorunge, som stämmer upp till "allsång". Det låter ungefär som när man var liten och grabbarna på gården tävlade i vem som kunde låta mest som en "räjserbil". Ööööörrn. Ööööörn! Jag blir så provocerad att om jag varit på plats hade jag klått upp honom med en dagsgammal baguette. Och kört upp den där solen inte skiner som avslutning. Så har läktarvåldet hittat in på tennisarenorna också:)