lördag, april 24, 2010

Amerikanska bilförare ser inte längre än motorhuven

Jag sitter precis och ser "Die Hard 4.0", som jag upplever som bättre än jag minns från biobesöket, och observerar än en gång vilken låg inställning (amerikanska) manusförfattare har till bilförare. I en scen tar McClane och Farrell sin tillflykt till en tunnel. Cyberskurken busar till det hela genom att släppa på trafik i alla filer från båda håll och släcker sedan lyset i tunnel. Resultatet blir att bilar från båda håll, utan så mycket som ett halvljus gemensamt, bränner på för allt vad tygeln håller och brakar ihop i mitten. Verkar det rimligt, jag menar ens lite troligt?

Jag såg början av "Disturbia" igår, där huvudpersonens far dör i en bilolycka i filmens inledning. Det går till så att huvudpersonen (som är lite ouppmärksam) krockar med en stillastående bil och hamnar upp och ner mitt på vägen. De är relativt oskadda men innan de hinner ta sig loss kör en annan bil (ser ut att hålla 90-100 km/h) in i dem och pappan dödas. Hur är det möjligt att den bakomvarande föraren inte uppmärksammade olyckan och ställde sig på bromsen?

Jag minns andra scener ur filmer och tv-serier (t.ex. när George Costanza försöker rädda sitt high-score i Frogger och på väg över en gata tvingas överge spelet och kasta sig i säkerhet på trottoaren då föraren till en stor lastbil tutar istället för att bromsa och därefter totaldemolerar spelet).

Tycker verkligen manusförfattare/producenter att det är trovärdigt att så många bilister reagerar på ett hinder genom att tuta och i övrigt "behålla hastighet och kurs". Jag tycker att det ligger nära till hans att betrakta dessa typer av olyckor som feta brister i manus, en slags "Deus ex machina"-lösning som är mycket otillfredställande.

Etiketter: , , ,

tisdag, december 01, 2009

Kelsey Grammer Hankar sig fram

Jag har sett de fem sända avsnitten av Kelsey Grammers senaste försök att väcka sin slumrande skådespelarkarriär till liv. Det blev inte fler avsnitt och jag begriper varför. Jag tror att det blev för mycket penalism till och med för dagens tv-publik.

Det fanns väldigt få scener där folk inte var rejält elaka mot varandra. Hank är sur och krävande mot sina barn, frun mot Hank, barnen mot sin far, Hank mot sin svärmor och allra mest Hanks stöddiga men odugliga lurendrejande hantverkare till svåger mot Hank.

Idén att en före detta välbärgad NY-familj som är van vid allehanda lyx och personal ska tvingas svälja sin stolthet och flytta hem till hålan de kom ifrån och klara sig på egen hand låter inte helt omöjlig, men hela serien är en övning i förnedring. Skönt på sätt och vis att se att det ändå finns gränser för hur dålig stämning tv-publiken tollererar, fast det beror säkert också på att det var ganska långt mellan skämten.

På ett personligt plan irriteras jag av att man aldrig får en riktig förklaring till hur Hank kunnat bli av med sitt företag utan att få betalt på något vis. Han skulle ha gått i skola hos en del av våra svenska chefer som har gyllene avtal till den grad att de kan göra bort sig hur de vill och ändå bli miljonärer tack vare "halvkriminella" bonus- och löneavtal.

Etiketter: , , ,

torsdag, mars 29, 2007

Glamour (The Bold and the Beautiful)

Kan detta vara den sämsta tv-serie som spelats in? I alla fall om vi pratar relativ långkörare? Det är definitivt något av det värsta jag sett någon gång. Den går på TV4+ om dagarna och varje gång jag bläddrar förbi tv-serien och kastar ögonen på den får jag två bilder för mitt inre.

Bild ett är Johan Ulvesson (ur Lorry) där han är Fabror Bosse. I en sekvens står han vänd mot publiken och säger skadeglatt "Jag är *så* eeeelak!" Det är precis så som skådespelarna agerar i Glamour. De grimaserar och talar om vilka otäcka saker de ska göra med X och Y.

Bild två är Joey i Vänner när han förklarar vad fart acting är för något. I hans såpa "Days of Our Life" ägnar han sig ofta åt denna typ av skådespeleri, som går ut på att man står och ser outgrundlig ut (ungefär som när någon släppt sig och man försöker identifiera odören). Fart acting är så underbart på pricken beskrivning av skådsepelarna i Glamour.

Jag hoppas att de fick bra betalt för att leverera sina repliker på detta hopplösa sätt. För jag tror inte att alla medverkande skådisar är usla. Bland annat är Lesley Anne Down med, och hon var förhållandevis bra i exempelvis Nord och Syd. Så jag kan bara anta att de har instruktioner att spela så schablonartat som de gör, för att de som tittar på daytime tv ska begripa vad som pågår. Kanske är det satir förresten! Det är ju ett gångbart försvar när folk ifrågasätter en usel film eller tv-serie.

Etiketter: , ,